Elisabet Lann (KD) om Personalförsörjningen inom vården vid kris och krig

Sedan den 1 januari i år förtydligas i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) vilka skyldigheter kommuner och regioner har att erbjuda vård och hjälpa varandra under fredstida krissituationer, höjd beredskap och katastroftillstånd. Skyldigheten att lämna hjälp omfattar alla sorters resurser och kan till exempel utgöras av förstärkningsenheter, det vill säga grupper med tillhörande personal och utrustning. Vid väpnad konflikt eller krig ställs vården inför situationer som kräver andra kunskaper och arbetssätt än i ordinarie vårdverksamhet. Hälso- och sjukvårdspersonalen behöver därför genomgå kompetenshöjande utbildningar och övningar. Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att samordna och genomföra nationella övningar samt att tillhandahålla utbildningar som stärker beredskapen inom hälso- och sjukvården. Utredningen om det civila försvarets personalförsörjning (Fö 2023:03) gör i betänkandet Plikten kallar! En modern personalförsörjning av det civila försvaret (SOU 2025:6) bedömningen att behovet av personalförstärkning för hälso- och sjukvården vid höjd beredskap till viss del behöver tillgodoses genom civilplikt.